Hade precis skrivit ett blogginlägg om min 'Idag morrar jag åt livets djävligheter och orättvisor'-dag. Kom sedan på att jag samtidigt följer minnesstunden i Oslo för terrorattackerna. Och skäms.
Ja, livet är bajs ibland (och idag tycker jag det), och det gör ont. Ja, jag har förlorat mycket och många i mitt liv och jag har trott att jag skulle gå under själv.
Men jag överlevde, jag lever, jag har inte sett mina vänner skjutas ihjäl, jag har inte behövt springa för mitt liv. Jag behöver inte ta itu med sådana grymheter just nu, mina sår blöder inte längre.
I'm fine. Idag gråter jag för alla andra istället.
2 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar