Måste bort

Jag har kommit fram till (med MYCKET hjälp av min fina vän A! TACK! ♥) att jag behöver byta arbetsplats. I de här tre åren jag har arbetat här har jag gått från en stolt och mycket kompetent lärare till en osäker pedagog som känner sig rätt obetydligt. Inte i arbetet med barnen dock, jag älskar de små liven och jag vet att det är ömsesidigt. Jag har härligt kontakt med föräldrarna, även där känner jag mig uppskattad. Men ledningen på det här stället känns så fel, så oproffsig och det kommer nog inte att ändras inom kort.

Men jag behöver också peppa mig själv bort ur träsket igen. Jag ÄR bra på det jag gör, jag duger mycket väl och  jag behöver inte lägga hinder i vägen för min egen lycka. Jag är värd allt det som är bra, varför tror jag då på motsatsen? Och den delen går inte bara att skylla på jobbet...

Jag känner mig så vilse och långt bort ifrån mig själv att jag blir mörkrädd. Jag behöver en kram, en varm filt av kärlek, att få vara den som blir omhändertagen...

Så det här är till mig själv: