Flashback... :(

På kvällens löpsedlar står det om en 5-årig flicka från Örebro som hastigt dog i hjärnhinneinflammation, och hur flickans förskolegrupp får ta antibiotika.
Och jag är plötsligt 11 år tillbaka i tiden och känner klumpen i halsen och minns hur det var.

Jag minns att vi som var närmast fick ta medicin med när det visade sig att det var hjärnhinneinflammation.
Jag minns telefonsamtalen från förskolans föreståndaren som ville få ryktet bekräftat.
Jag minns mötet på förskolan med präst och psykolog.
Jag minns infomötet för föräldrarna och personal  med läkaren från smittskyddsinstitutet som skulle prata om eventuell smittorisk.
Jag minns de övriga föräldrarnas oro och deras tusen frågor, jag förstod dem fast jag egentligen bara ville skrika rakt ut eftersom ingen annan var drabbad.
Jag minns också hur jag egentligen inte var där, hur jag tänkte att eftersom jag bara kände tomhet så måste det vara en hemsk mardröm och att jag ville vakna så att allt det obehagliga skulle vara borta.

Ikväll tänder jag ett ljus för flickans familj, jag önskar dem all stöd och värme och kärlek för att klara av mardrömmen...