Kan det vara så enkelt?

I tisdags pratade jag med överläkaren på endokrin. När vi sedan hade lagt på var jag kluven:
Hade jag sett framemot det HÄR? Big deal... / Det var faktiskt några småsaker som verkade bra att testa... :)

Han sa bland annat att jag kanske hade 'en dålig burk Levaxin'. Och att han tyckte att jag skulle höja ialla fall, till 125 mikrogram.
Så idag gick jag till apoteket för att hämta ut ny och mer Levaxin. Jag nämnde för damerna på apoteket om läkarens uttalande om burken, och de stirrade alla tre på mig innan de unisont brast ut att så absolut inte kan vara fallet. Jag hade ingen lust att säga emot dem, och ena damen frågade mig om jag åt annan medicin eller kosttillskott som skulle kunna störa kroppens intag av Levaxinet.
Jag visste sedan länge att järn och kalcium kan störa, så jag har varit noga med att inte ta det. Men visst, jag äter kosttillskott. Javisst, i samma stund som jag tar min Levaxin, på morgonen.

Och då sa hon de orden som kanske - kanske!- innebär slutet på min dip, mina koncentrationssvårigheter, min tröga ämnesomsättning, ja de flesta sköldkörtelbundna hälsoproblem:

'Men mineraler kan också störa kroppens förmåga att ta emot Levaxinet. Du ska ha minst 2 timmar mellan Levaxin och de andra tabletterna.'

Och hon kan ha så rätt! Jag började ta kosttillskott för ca 8 veckor sedan - när jag började med en ny diet. Det tar ca 6-8 veckor för kroppen att anpassa sig efter Levaxinet - voilá!
Så OM det stämmer så kommer det att märkas rejält om en och en halv månad. :)

En pytteliten ändring i rutinerna skulle alltså kunna vara allt som krävs. Så nu ska jag testa att ta Levaxin på kvällarna och resten på morgonen. 6-8 veckor kan jag stå ut med att vara såhär. Bara omgivningen klarar det med... Så hoppas att ni står ut med mina humör/hormonsvängar lite till. Jag ser ljuset for real den här gången. ;)