Just det!

Det svajar rejält på jobbet just nu. Tänker inte skriva alltför mycket, men för första gången i mitt liv har jag blivit kallar 'motarbetare' av min chef (i meningen 'Ta det inte personligt, men det känns som om du har motarbetat mig sedan du började jobba här') när jag vågade stå för något jag tyckte var viktigt. Sista ordet är inte sagt, men det är ju självklart att det inte bara rinner av mig. Det där kändes, med tanke på hur mycket jag har lagt ner på jobbet. Det gäller att komma ihåg att jag har underbara kollegor och underbara barn som jag jobbar med... :)

Ni har kanske läst om det tidigare, men jag får dagligen ett nyhetsmejl av Neale Donald Walsch med inspirerande ord. Vet ni vad jag fick idag?

"Stand your ground. There is a way of doing that without having to be combative. There is a way of hanging on to your true self, and demonstrating it, without resorting to aggression. Simply and quietly claiming your right to be You is the way. You know exactly why you received this message today."

Sådana här saker gör mig stark. Det, och vetskapen om att mina kollegor står bakom mig (och nära, istället för långt bakom!) Och eftersom jag inte tror på slump följer här en av mina favoritsånger. Gissa vad den heter? :)