It aint over 'till it's over

Jag som trodde att jag kunde andas ut efter mammografin... Men nej då, igår ringde en sköterska från sjukhuset angående min remiss till punktion och att jag kunde komma idag onsdag kl13. Någon hade lämnat återbud och nu var det min tur, bra va?
Hoppsan. Men eftersom jag fortfarande kan känna den där lilla knölen tyckte både hon och jag att det då var lika bra att göra punktionen, som en rutingrej. Visst, då har jag iaf gjort allt.

Men jag är liiite rädd för nålar... :)

Hoppsan

Nästa vecka är det redan första advent... Men julkänslan är fortfarande lååångt borta - trots att barnen på jobbet sjöng luciasånger mest hela dagen. :)
Det måste vara bristen på snö och kyla... Och nej, vattenkyla räknas inte. Jag längtar efter de där krispiga kalla dagar, med vit snö och blå himmel!

Nåja, julgardinerna ska upp i helgen (för första gången har även jag köpt julgardiner! Mest för att min man tjatade till sig det, hehe) och jag antar att julpyntet ska granskas med.

Och så pysslas det för fullt till adventsmarknaden! Om drygt en vecka åker vi upp till syster+familj i vackra Östhammar, det ska bli underbart! Mest längtar jag efter systersonen!

Så hoppsan, vad tiden går. Var inte det sommar nyss? Men men, bara att hänga med.
Snart är det jul, people!

Största julgranen i Holland: tv-masten i Lopik som pyntas till julgran varje år.

Bara bröst

Igår var jag på sjukhuset för att göra min första bröstundersökning i den mest elaka maskinen jag någonsin mött! ;) 34 år gammal och redan nu dags för mammografi...
Det var ju för att kolla upp den där lilla knölen jag hittade för några veckor sedan. Så in med brösten i apparaten - ajajaj - och bara härda ut. Det gick rätt snabbt som tur var, och de var så snälla. Sedan blev det ultraljud av ena bröstet. Imponerande att personalen kunde tolka dessa svartvita bilder, jag fattade ingenting! Men en vänlig läkare visade mig mjölkkörtlar, fettvävnad och små 'knutar' av nämnda fettvävnaden. Inget att oroa sig för, det kunde vara så att hormonella förändringar i kroppen orsakar små knölar men de försvinner sedan. Och det kan ha varit faller hos mig (fast knölen är inte borta än, men svårare att känna).

Maken lättad, familjen lättad, jag lättad.
Livet känns gött, people! :)