Dags igen

På måndag ska jag - äntligen - börja jobba igen. 100% direkt, för i den här verksamheten är det allt eller inget. Men det gör inget, jag har längtat efter att få vara med barnen och kollegorna igen.
Jag känner att jag inte är helt återställd än, men om jag ser till att sova ordentligt och vila mycket kommer det att gå bra. Dessutom är det bara en vecka kvar till jul, vi har stängt på mellandagarna (inga barn där) så det blir lite lugnare.

Jag är mycket gladare nu än jag var för några veckor sedan. Samtidigt känner jag mig så sugen på att bara gråta lite då och då, men det kan lika bra vara pms... I don't know. Men det är nog helt okej vad det än är. :)

Orken och koncentrationen, de har inte riktigt kommit tillbaka ordentligt. But hey, det går uppåt och det är bra!