:(

Fick tråkiga nyheter om att en gammal kollega, fina vaktmästaren, på min förra arbetsplats hade avlidit. Har känt mig lite gråtmild hela dagen, trots att jag inte har träffat honom på några år nu. Men han var mycket omtyckt (i alla fall av mig) och jag har en hel del fina minnen av honom. Mest minns jag hans humor och hans kärlek för hockey (vi hade båda ett annat favoritlag än stadens club, och det blev mycket hockeysnack emellanåt. Jag kom ihåg att han fick en Brynästandborste av mig). :)
Jag är ledsen för familjens skull, jag känner flera av hans barn och har haft barnbarn i mina klasser.
Samtidigt känner jag att jag vill berätta för personer i mitt liv vad de betyder eller har betytt för mig - inte när de inte finns här längre utan medan de lever. ♥ Så det får bli mitt nyårslöfte!